hela livet var ett disco...

ibland känner jag att jag lever och håller hoppet uppe bara för att jag har bestämt mig för att komma härifrån. dagarna går sakta men veckorna går fort. jag vill flytta nu men blir stressad av att tiden bara springer iväg. sen slog mig tanken, tänk om allt skiter sig? att jag blir kvar fast jag inte vill, lever samma liv, samma saker varje dag fram och tillbaka. då blir jag rädd. jag måste börja planera!